in my head

Rubriken tillägnar jag min pojkvän Hamid. I love you so much baby!<3

Med detta sagt menar jag inte att jag är internationell, jag menar mer att vart jag än är i världen kommer igen människa få mig att känna som jag gör när jag är med honom:)

Jag måste skriva av mig. I bloggvärlden finns det uttryck som bloggtorka, bloggmaterial, bloggvänner med mera (samtliga vilka www.shervs.blogg.se är bra på att nämna). Och det finns de som älskar ens blogg och de som hatar den. Som tur är älskar alla min blogg (jag vill gärna tro det), men jag har ändå fått klagomål. Klagomål om att jag bara skriver om min resa. Tyvärr är det många som har missat att denna blogg ska handla just om min resa - det står i andra inlägget om jag minns rätt. Jag kanske skulle döpt den till Norwichandme.blogg.se som Saska föreslog.. Nu tar jag saken i egna händer (inte för att jag menar att någon annan skulle göra det) och bloggar även om min fritid. Det är bara sex dagar kvar av min svenska fritid innan den övergår till en engelsk variant, men efterfrågan är stor och jag måste alltså anpassa mig efter detta, då jag vill att min blogg ska förbli populär.

Jag har under dessa dagar totalt förälskat mig i Enrique Iglesias låt - tonight I'm loving you, underbart! Varje gång jag hör den får jag lust att springa till xoy (världens bästa klubb) och dansa som aldrig förr! Eller i alla fall som den gången i Surfers paradise då jag och Jessica dansade 9 timmar non stop, typ. Tur att jag inte bor hos Jessica.

För övrigt har jag spenderat tid med min älskade familj, lekt med Leon, haft middag med Jessica och Gormit, haft tjejkväll med Sheila, firat alla hjärtans dag med Jessica, Heidi och Sara: vi fick varsin maraboukaka (eller vad man nu väljer att kalla det) av Sara, det värmde verkligen. Jag har skrivit en väldigt speciell mind-map till Farzane, varit med Sköld, packat, packat, packat - givetvis med hjälp av Saska, och jobbat.

Nu till min resa: det är alltså bara 6 dagar kvar tills jag åker. Om knappt en timma är det 5 dagar. Jag kan inte fatta att det är sant, jag är så himla nervös! Men det ska väl gå bra. Min nervositet är berättigad, jag är inte enbart nervös för en ny familj, ett nytt land, en ny stad och ett nytt jobb. Jag är nervös för att det har gått över ett år (!) sen jag och Hamid träffades sist, och det kan jag tala om för er att det är höjden av all nervosistet ni någonsin kan tänka er!

Imorgon har jag en hel del att ta tag i, men jag är mycket lugnare nu än jag var sist jag skrev. Längtar så tills jag sitter på planet och är på väg till möjligheternas land.

Nedan följer bilder i sann blogganda!

Mitt allt, Leon<3

Fin middag för fint folk:)

Packning a la Saska & Maran

Dagens överraskning: Jag och Jessica blev hungriga under packningen.
"Äta bör man, annars dör man". Detta är med stor sannolikhet mitt och Jessicas livsmotto.




Tjejkväll med världens bästa Sheila<3


       

 

         

   

Lyssnade på Bruno Mars och John Mayer och saknade Shervin extra mycket..

<3




Slutligen, lagom till alla hjärtans dag (som är över sen en halvtimma tillbaka) vill jag visa er denna underbara låt, som är en av min och Hamids låtar<3


http://www.youtube.com/watch?v=Q7Em4fUOrZo

 (Förstår inte hur man lägger upp en video, så klicka på länken istället)