in my head

Har haft underbar helg i London, som började med att jag överraskade Sheila jighsen och Mona med att åka dit två dagar tidigare än jag hade sagt. Är väldigt glädjande att min närvaro kan göra någon lycklig i alla fall haha. Vi har hittat på massor, kände mig gammal för första gången. För gammal. Sheila och Mona festade, jag och Hamid stannade hemma. Men, får hoppas att det var en tillfällig 1-dags period. Det här med att känna mig gammal alltså. Låter bilderna tala för sig själva (Jessica, skyller på dig om den här meningen är grammatiskt fel), men kan inte avsluta det här inlägget på ett bättre sätt:

Vi gick runt i Camden (en stor marknad) och mötte en säljare som sa till Sheila, "where are you from?" Sheila svarade "Heaven, and a little bit from Afghanistan" Hahahahaha.

Puss.

Nilou med Mangas glasögon:)



Kolla hur jag hittade min buse haha



Nilous nya favoritsyssla



Min dator är lite av en favorit



Londons prinsessor typ:)


Mona och jag:)



Hahaha att jag inte dör



<3



Fråga inte varför



Sheila skulle svälja en liten tablett haha












<3<3






Camden, ifall ni missade skylten









<3






Haha



Bluebells, en hel skog med dessa blommor:)



Utflykt med la familia (givetvis inte min familj, ta inte åt er ni som faktiskt är min familj:D)

Jag funderade på om jag orkar ladda upp bilder, var ganska trött. Så fick jag för mig att kolla om tentaresultaten hade kommit, och det hade det! JAG KLARADE DET!! FAN VAD BÄST JAG ÄÄÄÄR!! :D:D:D Det är så många jag vill berätta för, så många jag vill dela min glädje med. Men jag har inga pengar på mobilen, ingen är inne på facebook, ingen är inne på skype. Det är bara jag och min glädje, i mitt rum i Norwich. Så det får bli bloggen. Åh vad jag vill ha någon att dela min glädje med just nu. Inte ens någon här i England kan jag berätta för, här hemma sover alla och Hamid svarar inte på mina sms (kan inte ens ringa honom).

Åh är så lycklig just nu, kan inte föklara! Lycklig och mätt (Chicken kebaben satt precis sådär lagom på rätt plats). Då kanske jag börjar högskolan till höst då:)

Här kommer bilder, eftersom jag råkar vara väldigt pigg just nu, undra varför. Puss till alla underbara där ute (ni är underbara allihop, love<3)





mmm



Niloufars favorit: Hami haha


 
:)

Mitt älskade hjärta<3

Min favorit<3



Min prins<3

 

Familjens nya bebis<3

Det är inte längre Mang, mitt namn är numera Manga.

Sitter här, väldigt hungrig kl nio en tisdagkväll och fantiserar om mat. Men snart, om cirkus en kvart ska jag få mat. Chicken kebab. Mmmm. Vi tog en drink på puben next door idag, hela vår lilla familj (antar att jag ingår i den). Jag, Ellie, Arash och Nilou (hon drack givetvis vatten), jag drack ett glas vin på tom mage, och eftersom Nilou var trött fick vi svepa drickan = full Maral. Eller lullig i alla fall. Haha det är för roligt alltså. Nu mår jag bra, och äntligen har de beställt mat, I'm in heaven!

Jag är dålig, hade lovat att lägga ut bilder.. Har inte gjort det än, fast är inte helt dålig, för har laddat upp två album på facebook. Snart kommer bilder här, men det blir nog tyvärr efter London. Eller kanske ikväll, får se om jag orkar efter maten, har en tendens att hamna i matkoma då och då:)

Jag besökte "the local store" (kiosken, ungefär som Alidebergs Omar) i veckan, har varit där några gånger innan. Det är några indiska män som arbetar där, varav en verkar väldigt trevlig. Här följer vår konversation:

Han: Are you a student here?
Jag: No, I'm an au pair.
Han: ?
Jag: It's like a nanny.
Han: Oh, where are you from?
Jag: Iran. I'm just here for 2 weeks. I'm going back to Sweden, where I live, soon.
Han: Iran? Are you a muslim?
Jag: No. I'm nothing really.

Han var väldigt chockad.

Han packar det jag har köpt tar betalt och säger: Are you single or married?
Jag: I have a boyfriend.
Han: Oh no.

Han är nog kär i mig:) Ville bara dela med mig av detta.

Nu ska jag vänta på maten, saknar er där hemma men måste erkänna att jag njuter fullt ut av mina sista dagar här. Vi skippade nämligen våren och hoppade till sommaren direkt. Jag hade bara linne och kjol idag, för er som undrar. PUSS!

.. eller i Norwich, med Hamid. Nästan lika bra. Om inte bättre.

Jag har haft en underbar helg med Hamid, en äkta turisthelg. Jag har för första gången fått känna på hur det är att möta upp honom, och hur det känns att bli lämnad. Jag åker ju som bekant alltid till honom, varesig det är Sverige-Dubai eller Norwich-London. Men jag bryr mig inte, jag hade åkt även om det hade vart Tellus-Mars. En lycklig Maral i fredags förvandlades till ett depressionsfall igår. När vi var på tågstationen. Det är så tråkigt att komma tillbaka till ett rum och vara själv, äta alla dagens måltider själv, ha minnen på exakt varje gata i Norwich (alla gator jag kan då) och tänka att såhär ska det inte vara, vi är unga, varför får vi inte vara med varandra varje sekund av våra liv? Allt sker ju av en mening, och jag vill gärna tro att jag och Hamid alltid har en distans som hindrar oss från att vara med varandra hela tiden av en anledning. Det måste ha en mening. Men jag vill så gärna att vi ska slippa säga hejdå, jag vill så gärna höra: så levde de lyckliga i alla sina dar. Och det kommer jag få höra, efter mitt sagobröllop i Dubai. (Detta ska alltså ske efter min 25 års dag, för er som blev lite oroliga hehe).

Mitt underbara år i frihet börjar närma sig sitt slut. Och det gör ont i mitt hjärta. Jag vill fortsätta leva i frihet, jag vill göra vad jag vill, när jag vill utan att tänka på någon eller något. Jag vill leva varje sekund utan att tänka på morgondagen, jag vill njuta som om det vore sista dagen! Jag vill fortsätta prova på nya saker, jag vill vandra på okända gator, jag vill träffa nya människor. Jag vill dansa barfota hela natten lång på stranden i Thailand, jag vill dricka goon i Australien utan att tänka på bakfyllan dagen efter, jag vill shoppa utan att tänka på morgondagen, jag vill sola när jag vill. Jag vill äta frukost hur sent jag vill, vill till och med äta lunch istället för frukost, jag vill upptäcka nya saker, jag vill sitta med Saska och äta vit kitkat i nyfunna parker, jag vill äta chips med henne och skratta hela natten, jag vill vara galen utan att tänka på vad folk ska tycka. Jag vill träffa Hamid när jag vill, åka till London när jag känner för det, jag vill krama honom i timmar när jag har saknat honom, jag vill träffa honom på flygplasten för en puss och sedan åka vidare. Jag vill, jag vill, jag vill så gärna fortsätta leva i frihet, som en fågel som upptäcker världen. Jag vill flyga fritt, jag vill leva.

Jag vill så mycket, jag vill samtidigt åka hem till Sverige, spendera en hel sommar i Borås. Jag vill pussa Leon och Sharis mage oavbrutet, så mycket jag vill, jag vill umgås med Sheila och Shervin, vill att vi åker runt i bilen och bestämmer oss för att åka till Alingsås för att vi har tråkigt, jag vill åka till Donken mitt i natten och äta cheeseburgare, jag vill åka till Max med Sheila och Shervin och beställa "tre morotskaka". Jag vill ha shoppingrundor i knalleland med min mamma och min syster, jag vill åka till Göteborg med min bror, jag vill på långa promenader runt Almenäs med pappa, jag vill ha chipskvällar med mina tjejer, jag vill bada, jag vill uppleva Sverige. Jag vill ha grillkvällar hos min khale, jag vill skapa nya minnen med alla jag älskar. Jag vill jobba för att få erfarenhet, för att övervinna ytterligare en utmaning, jag vill studera, jag vill bli färdig sjuksköterska för att sen fortsätta uppleva livet. Jag vill, jag vill så mycket.

Jag har så mycket fint att titta tillbaka på, så mycket att berätta för mina barn och barnbarn, men jag har även så mycket att se fram emot. Livet är så spännande, det är något jag har insett iår. Det är något jag verkligen ska ta vara på.

Jag ska ladda upp bilder senare idag, saknar er därhemma!! Puss<3

Donken<3

I bilen på väg till Alingsås..









Grouphug i Alingsås:)



Kebab en kylig sommardag:) Tror nog det var början på hösten



:)



Farzane skulle åka tillbaka till huvudstaden:(



Jag och joon<3



Mm, crepes:) Vi hade köpt Sharis fina brudklänning i Göteborg den dagen:)



Festa bör man, även på sommaren:)






<3

Idag har jag varit barnvakt i tre timmar, och Niloufar sov två timmar av dessa tre. Hon somnade bredvid mig i min säng, eller ja på mig, men flyttade efter 1 timma så hon låg bredvid mig. Fick väcka henne för hennes lunch var redan en timma försenad. Det var så himla gulligt, och på ett sätt kände jag mig älskad. Hon måste ju känna sig trygg hos mig eftersom hon alltid somnar när jag håller om henne. För mig är det kärlek. Barn är så bra på kärlek, för dem är det inte komplicerat som det är för oss. För barn finns det inga krav, det finns inga förväntningar som kan leda till besvikelse. Barn älskar och blir älskade tillbaka.

Idag har jag tänkt mycket på familjer som har det svårt, på de jag känner som går igenom en svår tid i livet just nu. Jag har fällt tårar för alla de som kämpar. Det hjälper inte, men det behövs. Ibland. Tårar kan vara bra ibland.

Imorgon ska jag vara barnvakt hela dagen och i helgen ska Hamid hälsa på. Längtar! Hoppas bara att det blir av nu, och att det inte blir som sist. Hopp, det är något man aldrig ska ge upp.

Jag har sedan februari försökt lära Nilou att säga äpple på persiska. Sib. Men hon säger alltid apple när jag säger sib. Sib, säg det. Låter så lätt, barn borde ha lätt för att lära sig det. Men nej, Nilou ville inte. Tills idag. Jag diskade och var i min egen värld. Hon sa apple. Jag reagerade inte. Hon sa det igen, jag reagerade inte. Sib. Det var Nilou, hon ville fånga min uppmärksamhet! Så hon kan det lilla busen. Som min mamma brukar säga: om man vill man kan.

Sol och värme. Solglasögon och ballerina. Här är våren kommen och vi njuter fullt ut! Jag firade detta med en ny kjol som jag har kollat in sedan dag ett men som har varit ett gränsfall. Ett ziggygränsfall. Men jag bestämde mig för att den är fin då jag hittade den på rea, haha. Jag och reor, vi går väldigt bra ihop:) Jag har även inhandlat massa bebiskläder, inte bara till vår bebis som kommer i juni utan även min favorit Leon<3 Min tuffing, jag saknar honom så mycket redan.

Nu måste jag sova, ska upp tidigt. Hörde att det regnar i Borran, usch. Här är det ju 20+.

Hoppas på uppdatering på www.shervs.blogg.se Kära läsare gör mig en tjänst, gå in på länken och kommentera det sista inlägget. Skriv att det är dags för uppdatering nu, tror han behöver ta sig ur sin svacka.

Godnatt<3

Kul att man får noll kommentarer:)

Nu är jag tillbaka till mitt älskade England, hade på några dagar glömt hur mycket jag älskar det! Som ni trogna läsare vet har jag varit i Sverige och hälsat på min älskade familj. Och skrivit en tenta. En Englandsresa, med jobb och pojkvän, har resulterat i inte allför mycket plugg. Lagom är bäst brukar det ju heta. Hade intalat mig själv att jag skulle plugga intensivt och effektivt i Borås de sista dagarna innan tentan, trodde till slut på min egen lögn. Fast det blev ju inte så. Att leka med Leon, pussa min systers mage, äta mammas mat plus allt annat i kylskåpet (toasten har gjort sitt i Norwich så att säga), umgås med familjen och till och med hjälpa till med flytten (trots att jag räknades som halv arbetskraft pga min lathet) lockade mycket mer. För lite plugg, men konstigt nog ingen panik. Efter massa böner till den Gud jag inte är helt säker att jag tror på (nu kommer vi in på något helt annat, vad tror jag på egentligen?), kom rätt frågor på tentan. Jag tror nog att jag har klarat den:) Så en Gud finns det nog iaf.

Inget tentaplugg innebär alltså mer tid till min blogg som inte har fått så stor uppmärksamhet nu det sista. Nu är ni lyckliga kan jag tänka mig:)

Jag var en nanosekund ifrån att missa mitt flyg till Sverige. Okey 25 minuter. Tankarna svävade i mitt huvud: missa bussen = missa flyget. Har inte pengar till ny biljett = missa tentan = inga höstplaner = ingen framtid = olycklig Maral + olyckliga föräldrar. Min extremt smarta pojkvän ringde till en taxi och vi hann. Stod 20 minuter i kö för att visa mitt pass, fast jag egentligen inte behövde. Nu är det ju så modernt, de kollar inte passen vid check in disken längre. Skor utan strumpor = EW. Hittade inga. Stress. I säkerhetskontrollen bad de mig ta av mina skor. NEJ! Jag har ju fotfobi. Men det fick gå. Stressad, men jag hann, och som belöning kände jag en spark från bebisen det första jag gjorde:)

Idag mötte min pojkvän upp mig på flygplatsen för att jag skulle få en puss:) Väldigt mysigt, vi spenderade några timmar på Stansted, åt lunch tillsammans, och bara njöt av att vara med varandra igen. Sen åkte jag till Norwich och träffade min buse!

Det ska bli massa bilder i veckan, från Sverige. Men just nu ska jag ner och umgås. Har faktiskt saknat de en hel del.

Jag lovar att vi hörs snart, I'll keep you all updated. Puss!

Home sweet home. Äntligen är jag på svensk mark igen och jag har kramat och pussat min familj, dock inte tillräckligt mycket. Så det får bli mer pusskalas innan jag åker till England igen.

Läste precis Kenzas blogg, och hon är i Dubai. Längtar så tillbaka till Dubai. Trodde att min kärlek till denna stad berodde på Hamid, att det var för att han bodde där. Men jag har alltså insett att min kärlek för denna stad enbart är för staden och inget annat. Tjejer, vi borde åka dit i vinter, vem är på?

Jag pluggar för fullt (inte riktigt) inför morgondagens tenta. Jag ska plugga mycket och intensivt idag (det är sant). Men först ska jag träffa Leon. Jag känner mig ganska säker inför tentan, men ska plugga långt in på småtimmarna ikväll.. Det är ju trots allt den tradition, det här med sista minuten plugg. 

I helgen blir det syrrans flytt, ska bli så mysigt att vara samlade igen med hela familjen. Nej nu måste jag iväg, puss!
 

Mitt första tentaplugg.. Redan 2,5 år sen nu..