We would never do that in Spain.
Glömde berätta om en väldigt intressant dag förra veckan. Jag och Arash gick med Nilou till Children's library. Vi kom överens om att Nilou skulle vara med mig och att Arash skulle ta en kopp kaffe, enbart för att Nilou skulle bli mer bekväm med mig. Fine, tänkte jag. Hellre umgås med Nilou än med en kopp kaffe. Det ska nog gå bra. Mycket riktigt, det gick bra med Nilou. Vi lekte och läste böcker och gjorde massa djurläten (hennes favorit). Haaaa - dinosaurie, voff voff - happo (hund), mjau - pishi (katt), kvack kvack - ordak (anka), ghra ghra - groda (hahaha) och en hel del andra djur.
Plötsligt dyker Arash upp och tycker att jag ska följa med ut och fika. Han ville att jag skulle vila. Väl framme inser jag att han har mött sina kompisar, ett spanskt par, och väldigt casual säger han: Maral sätt dig med dem så leker jag med Nilou, de är jättetrevliga. Inte nog med att jag, en främling, dyker upp, sätter mig vid deras bord helt själv och presenterar mig, utan jag skulle även föra en konversation eftersom de inte gjorde det frivilligt. Mycket trevligt par, men efter varje mening följde ett "sorry?" från min sida. Han pratade väldigt tyst. Efter ett tag frågade de mig vad jag gör i Sverige och jag förklarade min studiesituation. Att jag har tagit uppehåll för att uppleva livet. För att se världen. För att få erfarenhet. För att vara fri. We would never do that in Spain. Det var det väldigt uppmuntrande svaret jag fick. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag nöjde mig med ett överraskande oh.
Det var trevligt att träffa lite nytt folk i alla fall.
Nu stängdes mitt internet av, förmodligen har Nilou tryckt på routern. Kul. Får posta det här senare.
Plötsligt dyker Arash upp och tycker att jag ska följa med ut och fika. Han ville att jag skulle vila. Väl framme inser jag att han har mött sina kompisar, ett spanskt par, och väldigt casual säger han: Maral sätt dig med dem så leker jag med Nilou, de är jättetrevliga. Inte nog med att jag, en främling, dyker upp, sätter mig vid deras bord helt själv och presenterar mig, utan jag skulle även föra en konversation eftersom de inte gjorde det frivilligt. Mycket trevligt par, men efter varje mening följde ett "sorry?" från min sida. Han pratade väldigt tyst. Efter ett tag frågade de mig vad jag gör i Sverige och jag förklarade min studiesituation. Att jag har tagit uppehåll för att uppleva livet. För att se världen. För att få erfarenhet. För att vara fri. We would never do that in Spain. Det var det väldigt uppmuntrande svaret jag fick. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag nöjde mig med ett överraskande oh.
Det var trevligt att träffa lite nytt folk i alla fall.
Nu stängdes mitt internet av, förmodligen har Nilou tryckt på routern. Kul. Får posta det här senare.
Kommentarer
Trackback
