Don't underestimate the things that I will do.
Sitter här och funderar på vad jag ska blogga om. För den lilla skaran som faktiskt läser min blogg. Har ju inte gått ut med bloggadressen till alldeles för många, så vill jag vara personlig kan jag ju vara det. Men det är internet, och på world wide web är inget säkert. Vem som helst kan hitta det här, min framtida chef, Irans president, mina framtida svärföräldrar, ja vem som helst egetnligen.
Ska jag då skriva om det som ligger djupt i mitt hjärta, Hamid? Eller ska jag skriva om den kommande sommaren som ska bli underbar om det blir som jag har planerat? Ska jag skriva om mina tankar som förföljer mig varje dag, tankar om vad jag ska göra med mitt liv, tankar om hur jag ska göra det bästa av de dagar jag har på denna jord? För vem vet hur många det är egentligen? Förhoppningsvis är det fler än jag kan tänka mig, fler dagar än jag kan räkna. Ska jag skriva om sorgen jag känner för att Shervs har slutat blogga? Ska jag skriva skämt efter skämt så att ni kan skratta?
Jag kan skriva om mina äventyr med Saska, eller alla gånger jag, Sheila och Shervs har ätit. Jag kan skriva om alla andra vänner eller så kan jag skriva om mina resor.
Just idag väljer jag att inte skriva om någonting, jag skriver det här och avslutar sedan. Imorgon ska jag till Göteborg med hela familjen, vi ska äta frukost tillsammans:) Leon, mitt hjärta, har varit med mig idag. Eller jag har varit med honom. Vi lekte massa och jag körde bil när han var med för första gången. Alltså det var inte första gången jag körde, det var första gången han var med. Min bebis, han blir stor så fort! Nu blev det lite i alla fall ju. Aja, godnatt<3
