Effekten av Kodein.
När en ganska aktiv person som jag blor sängliggande uppstår många komplikationer. Eller det var väl att ta i, men det blir väldigt mycket tid över, när jag inte sover då. Titta på TV, läsa böcker, titta på bilder, stalka folk på fb, läsa bloggar, bli omhändertagen av världens bästa mamma, prata lite i telefon, smsa. Ja det blir en del. Mest av allt vill jag kanske ha en snygg pojke som jag kallar pojkvän som kan ligga bredvid mig och bara vara. Fast det är nog enda gången i mitt liv jag längtar efter en pojkvän, jag har det ganska bra utan någon. Eller väldigt bra.
Det jag har ägnat första sjuk-kvällen till är att läsa min egen blogg. Från början. När jag skulle till UK. Vilken lycka. Hamid präglade min blogg (åh vad konstigt det kändes att skriva hans namn) och lyckan jag kände när jag var med honom lyste igenom. Den människan har lärt mig mycket om känslor. Kärlek, lycka, ilska, hat, besvikelse. Ja, you name it.
Jag insåg hur mycket jag har utvecklats sen första inlägget i bloggen. Jag är nog en helt ny människa.
Som sjuk går det mycket tid till att blogga. Ni kommer ha onödigt mycket att läsa nu och ca 9 dagar framåt.
Jag är påverkad. Läkaren sa idag: Du har en väldigt svullen hals inte konstigt att du inte kan svälja saliv. Du ska få Citodon. Nej förresten, du ska få något starkare. Och jag kan nu intyga att det var väldigt starka tabletter. Känns som att jag är utanför min kropp, lite hög. Jag och mamma har skrattat väldigt mycket, på grund av de situationer som har uppstått så att säga. Jo, jag är nog väldigt påverkad. Jag kommer ju sova gott i varje fall.
