Let me see you whistle while you work it.

Igår var världens mysigaste dag med mina två kusiner och en massa, massa potatismos. Vi är ensamma nu när våra mammor och min syster är i Alanya, staden där allt händer. Så det är lite ombytta roller. Jag har skickat med en pusshälsning till min turkiska pojkvän. Sen vem han får den av har vi inte kommit överens om. Jag har för övrigt aldrig pussat honom, men vi är ihop ändå.

Jag längtar sällan till helgen som nu. Jag vill att det ska vara lördag nu! Planerar kläder, köper nytt, planerar frisyr, smink och allt annat som har med fest att göra.

Jag har alltid hatat hösten, fått något som kan liknas vid en depression och saknat min dåvarande pojkvän extra mycket. Men numera älskar jag hösten. Alltså verkligen älskar. Folk mår bra, sommaren har varit, alla är fina, så fina kläder i alla affärer, så mycket festklännigar att välja på. Fint ute med alla löv, mysigt med höstkylan. Och ingen att sakna. Jag tror jag längtar till hösten.

Jag tror det.

Såhär glad var khale för att de skulle åka..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0