Ingen groda som blir min prins.
I början när vi lärde känna varandra sa jag att jag aldrig ville bli kär igen. Jag kände mig så vuxen. Men jag var bara ett barn, utan sunt förnuft, utan rädsla för att bli sårad.
Han gav mig så många löften. Löften om att aldrig såra mig på det viset. Löften om att aldrig medvetet göra mig ledsen. Och det värsta av allt var att jag litade på honom, på exakt varenda ord han sa. Och idag när jag stod och diskade slog det mig. Han lovade så mycket men fan vad han sårade mig. Fan vad han sårade mig och fan vad han sårade mig djupt. Det kändes på riktigt.
Kommentarer
Trackback
